Måndag. Slipsknut. Svart kostym. Don Draper. Böcker.

Det är inte så ofta jag önskar som jag har kostym och slips på mig. Igår var dock ett sådant tillfälle. Vi gav namn till O, våra vänners son. Vi blev faddrar. Ett hedersuppdrag. Det hölls tal och det sjöngs. Jag fick äran att läsa en dikt. 

Men det var inte det jag egentligen tänkte skriva om. Det var det där med kostymen och slipsen. Jag kände mig som Don Draper. Det känns märkligt bekvämt i kostym. Jag kanske till och med kan tänka mig att ha det oftare. Det är som en rustning. Man känner sig smartare än man är.

Så blir man inspirerad. En gammal dröm om bokförlag susar plötsligt upp i hjärnan. Kanske skulle man testa. Ge ut fina gedigna böcker om saker jag är intresserad av. Skrivna av kreativa människor. Eller fotoböcker. Eller diktsamlingar.

Black Coffee Books.

Drar åt slipsknuten lite till. Känner mig som Don Draper.