Det har varit en del skriverier de senaste dagarna om tågmästaren som slängde av en elvaårig flicka på den stängda stationen i Kumla. Nog har väl sagts om det och jag har inte mycket att tillägga om detta förutom en enda sak.
När jag hörde nyheten första gången så flög omedelbart tanken genom mitt huvud att det säkert inte var en svensk som tågmästaren slängt av. Varför tänkte jag så?
Jo för under de tio år som jag pendlat och åkt tåg i jobbet (vilket är rätt mycket) så har jag lagt märke till en sak. Och det är att invandrare oftare får sina biljetter noggrannare kontrollerade av tågmästaren än "etniska" svenskar. Jag har vid flera tillfällen sett hur tågmästaren gått genom vagnen och slötittat på både pappersbiljetter och pendlarkort som ska kontrollviseras ombord utan åtgärd. Men så kommer han/hon fram till någon som pratar sämre svenska och är mörkare i hyn och då stannar han/hon omedelbart upp och ber att få titta på färdbevisen. Ofta med följdfrågan om var de klev på också. Sen går man vidare utan att kontrollera andra biljetter särskilt noga.
Nu säger jag inte att detta händer varje gång eller att SJ:s personal är rasistisk. Men jag säger att det finns ett mönster som upprepar sig tillräckligt många gånger så att jag har lagt märke till det.
Vad det beror på? Ingen aning.
Det är bara en observation från min sida.
Så jag blev inte så förvånad när jag hörde att det kanske var "språkförbistring" enligt SJ som var en av orsakerna till att tågmästaren slängde av flickan.
Jag blev mest ledsen.
Jag har samma erfarenhet och har faktiskt ingen aning om varför de gör så, men två små gissningar vågar jag mig på.
SvaraRadera1: Vissa tågmästare har gått på den högerpopulistiska myten om att folk med utomskandinaviskt utseende skulle vara mer benägna att försöka fuska och tjuvåka.
Själv tror jag att de flesta fuskarna återfinns bland medelålders pendlare som är sura på SJ och skaffar sig en återbäring på egen hand. Har flera gånger hört folk skryta om hur de bara stämplar 10-korten varannan gång.
2. Erfarenheten har lärt dem att folk med språksvårigheter behöver mer hjälp och kanske inte alltid ber om det, bl a kan t ex utrop på engelska behövas. Att då fråga resenärer med utomskandinaviskt utseende om t ex var de klev på mm är ett sätt att smidigt kolla upp detta.
Jag hoppas på det sistnämnda men mest troligt kan det vara en kombination, för det är nog med tågmästare som med alla andra.