vaknar. halvmånen svävar strax över trädtopparna i gryningen. kaffet flyter ut i blodet. våren är avvaktande och frosten klär träden.
han blundar.
och minns de enorma vidderna. bergens toppar och ett ändlöst allt. någonstans inom honom finns en längtan ut i detta. han står längst upp på berget och spanar ut och alla människor runt honom försvinner. han är ensam kvar. det är tyst. väldigt tyst.
han kräver tystnaden och ensamheten. han kräver ingens uppmärksamhet. han vill försvinna en stund.
han vandrar genomen skog. skymningen. samma tystnad. träden sträcker sig mot stjärnhimlen. jupiter sjunger. det är mörkt men vintergatan glöder samtidigt som minusgraderna slår in sina spikar i huden.
det är en magisk kväll. det är hans religion.
han öppnar ögonen. återvänder.
hon ler mot honom.
barnen vaknar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar