Dags att ge er lite tips på musik jag lyssnat på den senaste tiden. Gammalt och nytt i en salig blandning. Alla plattor finns att lyssna på på
Spotify som nu finns i en gratisversion som man själv kan få utan att bli inbjuden. Det gillar vi.
En kollega och jag diskuterade vad bra hiphop är. Vi kom fram till att bra hiphop är sådan musik som kan framföras av en MC och en DJ utrustade med en mikrofon och en uppsättning vinylspelare och mixerbord. 99% av dagens så kallade hiphop klarar inte det. Men
A Tribe Called Quest klarade av det. Och därför lyssnade vi en eftermiddag på
Low End Theory från 1991. Det blir knappt bättre än så här. Det är jazzigt, det svänger och är lika mycket poesi som musik.
När band hamnar i kris kan intressanta saker hända.
Rolling Stones hamnade i klammeri med det brittiska skatteverket i början av 70-talet och blev tvungna att fly landet. Dom flydde till franska rivieran där de hyrde ett stort hus. I källaren spelades "
Exile on main St" in i sus och dus. Desperata tider skapar desperat musik. Och storartad musik.
Det var när jag letade efter musik där Peter Dolving är inblandad som jag snubblade över tyska
Long Distance Calling och den här fantastiska plattan som heter "
Satellite bay". Här snackar vi prettorock av stora mått. Långa låtar som masar sig fram i makligt tempo som ibland exploderar i massiva gitarrpartier. Det är helt makalöst bra.
Män med skägg som gör musik kan man nästan alltid lita på.
Band Of Horses har nu släppt sin nya skiva "
Infinite arms" som är en platta jag kommer att spela på semestern när jag sitter på altanen med goda vänner i den varma julikvällen och grillar och dricker ett gott vin eller en kall öl. Det är själfullt, gediget och ett verkligt hantverk. Man hör sällan sådant idag.
En kollega och jag diskuterade vad bra hiphop är. Vi kom fram till att bra hiphop är sådan musik som kan framföras av en MC och en DJ utrustade med en mikrofon och en uppsättning vinylspelare och mixerbord. 99% av dagens så kallade hiphop klarar inte det. Men A Tribe Called Quest klarade av det. Och därför lyssnade vi en eftermiddag på Low End Theory från 1991. Det blir knappt bättre än så här. Det är jazzigt, det svänger och är lika mycket poesi som musik.
När band hamnar i kris kan intressanta saker hända. Rolling Stones hamnade i klammeri med det brittiska skatteverket i början av 70-talet och blev tvungna att fly landet. Dom flydde till franska rivieran där de hyrde ett stort hus. I källaren spelades "Exile on main St" in i sus och dus. Desperata tider skapar desperat musik. Och storartad musik.
Det var när jag letade efter musik där Peter Dolving är inblandad som jag snubblade över tyska Long Distance Calling och den här fantastiska plattan som heter "Satellite bay". Här snackar vi prettorock av stora mått. Långa låtar som masar sig fram i makligt tempo som ibland exploderar i massiva gitarrpartier. Det är helt makalöst bra.
Män med skägg som gör musik kan man nästan alltid lita på. Band Of Horses har nu släppt sin nya skiva "Infinite arms" som är en platta jag kommer att spela på semestern när jag sitter på altanen med goda vänner i den varma julikvällen och grillar och dricker ett gott vin eller en kall öl. Det är själfullt, gediget och ett verkligt hantverk. Man hör sällan sådant idag. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar