Ibland känner jag hur tillvaron hugger efter mig. Hur dess blodtörstiga käftar försöker få grepp. Men jag är onåbar. Det finns inte mycket som kan få mig ur balans.
Stress på jobbet. Saker ställs på kö. Listorna på allt som ska fixas blir längre och längre. Försöker strukturera. Bena ut. Få ordning.
Ingen stress.
Det bubblar i huvudet av idéer. Antecknar för framtiden. Funderar. Inspireras. Försöker göra tiden längre.
Lever familjeliv. Säker hamn. Styrka. Trygghet. Oavkortad kärlek. Utmaning.
Ute är allting vitt. Frosten har bitit tag i trädens grenar. Vintergatan roterar runt oss. Stjärnorna gnistrar. Månen är ny och skrävan är sylvass. Orions bälte reser sig tidigt på kvällen tillsammans med Jupiter. Och när jag vaknar står Venus i linje med Månen precis utanför dörren. Det är som att kliva rakt ut i universum.
Ingen stress.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar