Varje dag.

Klockan ringer. Det gör den varje morgon. Resten av familjen sover. Jag smyger ut. Det gör jag varje morgon. Det är kallt och krispigt i luften. Det är det varje morgon. Snön ligger djup och vit. Det gör den varje morgon. Tåget rullar in på stationen. Jag kliver på. Sätter mig på ungefär samma ställe. Det gör jag varje morgon.

Solen går upp. Loggar in. Kollar mail. Uppdaterar webbplatser. Tar tag i bunten med tidningar på skrivbordet. Det gör jag varje morgon. Samlar material. Ringer samtal. Gör intervjuer. Det gör jag varje dag. Sätter mig i lunchrummet. Läser Stockholmstidningarna. Jobbar lite till. Äter lunch.

Jobbar hela eftermiddagen. Står i studion och läser in landstingsinformationen. Den kommunala informationen. Annan information. Klipper reportage. Svarar på samtal. Uppdaterar en annan webbplats. Det gör jag varje dag. Dricker en kopp undermåligt kaffe. Pratar om ditt och datt med Stefan. Funderar på kvällsmat.

Åker hem. Blir försenad. Det blir jag nästan varje dag. Snön ligger fortfarande vit. Och djup. Och det är kallt. Som varje kväll. Promenerar samma väg hem som jag alltid gör. Det tar alltid elva minuter. Sen kommer jag hem. Som jag gör varje dag.

Men där är det aldrig en vanlig dag.
Där har det alltid hänt någonting nytt.

Det är tur att vi har barnen.
För snart ringer klockan igen.
Det gör den varje dag....