Radio days

Joe Allan liveredigerar en intervju i direktsändning. Fler bilder kommer snart.
Foto: M. Tannergren

Igår träffade jag Joe för första gången på 16 år. Egentligen är det obegripligt lång tid. Och ännu obegripligare att jag låtit det gå så läng tid. Det var kul. Enormt kul.

Efter att ha irrat runt St. Lars-gårdens byggnad en stund så hittar jag slutligen den dolda dörren in till Hallsta-Sura Närradio. Stationen som sänder analogt på FM103,7 är inhyst i två små rum i källaren på församlingsgården. Men det räcker. Närradio är coolt på det sättet. På en liten yta kan man driva en kommuntäckande radiostation där man kan göra i stort sätt vad som helst. Endast fantasin sätter gränsen.

Hur som helst hittar jag Joe där inne. Och han är precis som vanligt. Vi skakar hand. Vi tittar på varandra och skrattar. Tiden har stått still. Vi berättar kort vad som hänt sedan sist. Sedan sänder vi radio Joe och jag i två timmar. Vi snackar musik, rockabilly, passion, drömmar, erfarenheter. Det flyter på obegripligt smidigt. Som om vi inte gjort annat. Efteråt får vi några positiva reaktioner från dem som lyssnat. Alla säger att det lät bra.

Vi skakar hand igen. Joe frågar om jag vill komma tillbaka. Det vill jag. Det vill jag gärna. Jag ger honom skjuts hem. Vi skiljs åt.

Jag vet redan vilka låtar jag vill spela nästa gång. Och vad jag vill prata om.