Saker som inte lämnar mig ifred: Achtung baby!

"It's no secret that the stars are falling from the sky."
- The Fly 

1991 var U2 på toppen av sin kreativa karriär. U2 1991 var ett annat band än det som fanns innan 1990. Redan ett par sekunder in i inledningsspåret "Zoo station" har bandet malt ner allt de tidigare gjort till stoft med sina stenkrosstrummor och Edge sylvassa gitarr som strimlar hela historien till småbitar. Albumet är en transformation av bandet U2 till ett hypermodernt relevant rockband och det förvandlade Bono till den ultimata rockstjärnan.

"Achtung baby" låter väldigt europeisk och den spelades in i Berlin precis när muren hade fallit. Det är en skiva som inte hade kunnat spelas in på en annan plats och under en annan tid. Än idag låter den aktuell. Tidens tand har inte rått på den till skillnad från allt annat U2 har gjort trots att den är resultatet av en viss tid i historien. Det europeiska dramat är högst närvarande på den här skivan.

Jag har aldrig brytt mig om U2. Vare sig före eller efter "Achtung baby". Men den här skivan köpte jag direkt. Jag visste på något sätt att den var en helt egen organism. Ett eget universum. En tidsmarkör som definierar mig och min generations ungdom.