Zappa Plays Zappa - Roxy & Elsewhere på Cirkus

 

Zappa Plays Zappa spelar "Roxy & Elsewhere" på Cirkus i Stockholm 26 november 2013 

Jag har sett Zappa Plays Zappa tre gånger nu och den här var nog ändå den bästa. En orsak är naturligtvis att Dweezil och hans band spelade "Roxy & Elsewhere" med anledning av skivans 40-årsjubileum. Själv har jag levt med den här skivan så länge jag kan minnas. På riktigt alltså. Det är den första musik jag minns.

Det är en fantastsik skiva som inte alls låter som att den har fyra årtionden på nacken. Som Dweezil påpekade i början på spelningen: "I still think it sounds like it comes from the future."

När bandet börjar spela "Penguines in bondage" så får jag gåshud. Jag har drömt i åratal om att få höra den live. Och Dweezil Zappa har med åren fått allt mer självförtroenden inför sin fars musik. Och frågan är om han inte snart är lika begåvad på gitarren som Frank själv. 



Och i sann Zappaanda så är bandet utomordentligt begåvat. Varje ton spelas rätt men det låter aldrig stelt. Extra imponerad blir man av Scheila Gonzalez som spelar blåsintrument, keyboard och sjunger. Hennes begåvning verkar gränslös.

Efter en kort paus återvänder bandet och river av en hel del favoriter. Inte alltid lättlyssnat. "Black pages" till exempel. Men också saker som "Flakes", "Muffin man", Broken hearts are for assholes" och den fantastiska "The torture never stops". I drygt tre timmar håller man på men det det märks inte. När musiken är så här intensiv så försvinner tid och rum. Zappas musik är evig.