Saker som inte lämnar mig ifred: 90-talet

Åren 1991 - 1997 är år som aldrig kommer att lämna mig. Det var åren man skaffade sina verkliga vänner, formade sina åsikter om världen, upptäckte musiken som alltid kommer att följa med, läste böckerna som öppnade ögonen.

Det hände saker i världen som alltid kommer att vara markörer som man navigerar livet efter.

Och jag mötte kärleken.

90-talet är idag allt mer avlägest. Vi unga och arroganta ironiker har blivit medelålders och befinner oss i begrepp att ta över den här världen som makthavare, chefer och föräldrar. Det är en lika kittlande som skrämmande tanke.

Vi är inte unga längre. 90-talet börjar bli 20 år gammalt. Vi pratar om grungen som morsan och farsan pratar om The Beatles.

Men visst känns det här som om det var igår: