En av de bra människorna

Igår gick en av byns mer kända personligheter tragiskt bort i en trafikolycka. En helt onödig trafikolycka. Jag tror att alla i min ålder och däromkring har minnen av honom. Han var skolvaktmästare då och än idag jobbade han som vaktmästare på skolorna i byn. Alla ungar vet vem Molle är. Jag såg honom senast i tisdags. Då satt han på sonens fritids och käkade frukost med ungarna.

Och även om jag inte kände honom närmare än att man sa hej till honom när man mötte honom så känns det rätt tungt när man inser att han är borta för alltid. Han var ju en av de bra människorna som bara var snäll och ville alla gott. Han var förebild för barnen. Han brydde sig om det han gjorde och dom han gjorde det för.

Dessutom hade han ett brinnande musikintresse. Han både spelade musik och sålde skivor. Sista gången jag var i hans lilla butik i Köping spelade han tung bluesrock på en absurt dyr vinylskivspelare för en medelålders herre och tjatade om basåtergivningen. Och jag har sett honom skälla på Kenth på Skivbörsen för butikens usla utbud av västkustrock. Med ett leende på läpparna naturligtvis och med glimten i ögat.

Jag hoppas att du har hittat det perfekta ljudet nu Molle.

Och om du gjort det, höj volymen på den himmelska stereon så att vi också får höra!