där oron inte finns

sömnlösheten.
bristen på drömtid.
tystnaden i ett mörkt hus

allt detta omger honom

om natten

när stjärnhimlen gnistrar

månen är ny

han jagar bort vakenheten förgäves

det drar i lederna

värken

insidan av ögonlocken är fulla av bilder

en soluppgång

en sommaräng när han var ung

barnen som gör gångar i det höga gräset

ändlösa varma kvällar

äventyret

ryggarna som vänds mot honom
minnen som envist jagar honom

hans tystnad

avståndet som fortfarande växer

ingen annan minns

minnen som begravs

världen finns i hans huvud

kroppen finns i världen

han flyr in i sitt eget universum

där oron

inte finns