När man kommer söderifrån och åker över bron och tittar ut äver taken i Vänsta så ser man hur det eldas friskt i pannor och spisar. Jag tror inte att det eldas så mycket med ved som det gör i Kolbäck någon annanstans i Mälardalen.
När jag var liten så luktade vintern brandrök. Iskylan blandades med röken och utgjorde kuliss till vinterleken.
Vi åkte pulka och snowracer i Laggbergsbacken. Hade snöbollskrig i Vänstaskogen. En av våra mer sofistikerade lekar på rasterna var att låta någon stå vänd mot en vägg samtidigt som vi andra kastade snöbollar mot honom eller henne. Det gällde att komma så nära som möjligt. Den som träffade fick ställa sig mot väggen istället.
Redan på den här tiden misskötte kommunen Kolbäck. Fotbollsplanen nere vid Ängsvägen spolades aldrig eller dåligt. Papporna i Vänsta tröttnade och Micke Skölds pappa kom dit med sin traktor och röjde av snön. Erik Nordlunds pappa hämtade slangar från brandstationen och öppnade branposten i korsningen Bergsgatan/Ängsvägen. Någon bröt upp elskåpet och tände belysningen. Sen spolade vi isen själva långt in på kvällen i den 15 gradiga kylan. Föräldrar och barn.
Det fanns en känsla av gemenskap jag aldrig känt sen dess.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar