Oskar Schönning 25 mars 2010. Coltrane var också där...
Foto: Magnus Tannergren
Oskar Schönning spelar jazz med influenser från Balkan. Det är suggestivt. Väldigt bra. Det knarrar i stolarna, en fläkt susar i rummet bredvid. Vi sitter på café och lyssnar på jazz och bilarna snurrar i rondellen utan hund utanför.
Jag spelar skivor i pauserna.
Och jag sitter där och lyssnar på musiken jag spelar och den vävs ihop med sorlet från människorna som dricker sitt vin och sitt svarta kaffe.
Jag blundar och plötsligt så hör jag Coltrane. Men jag hör inte någonting av hans musik. Men jag hör Coltrane.
Saint Coltrane.
Den helige.
Öppnar ögonen. Jag sitter i Eskilstuna och och gör en resa utan att ens lyfta en fot. En resa in i musiken som tar oss så långt bort att vi knappt hittar tillbaka. Musiken säger Balkan. Det känns som New York. Men det är Sörmland.
Jag känner mig hemma men ändå inte.
*
Och det här var en del av det jag spelade och en del som jag inte hann med...
Veckans spellista
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar