Kyuss under sin spelning i Stockholm. |
Ibland övergår i grunden ganska enkel rockmusik till någonting mer andligt. Igår hade jag en sådan upplevelse. Kyuss frälste Debaser Medis med sin musik. Sångaren John Garcia agerade överstepräst och mottas med ett unisont hallelujah av publiken i församlingen när han lufsar in på scen iklädd svart skjorta och nattsvarta solglasögon. Sedan inleds två timmar rent religiöst dyrkande av Riffet. Alla kan alla låtar. Varje takt mottas som en oblat. Varje taktslag från Brant är ett hjärtslag närmare himlen. Var enda vibration från Nicks bas sköljer över oss som vigvatten.
Jag vet, det låter lite fånigt. Men spelningen med Kyuss igår var semireligiös. Precis som bra rockmusik är när den är som allra bäst. Det är svårt att sätta fingret på vad det är som skiljer det ena från det andra men vissa band har den den där kemin som gör att man inte kan värja sig när man hör dem. Och i Kyuss fall förlöser man dessutom en längtan också eftersom Kyuss inte har turnérat sedan mitten på 90-talet. Legenden har vuxit för varje dag och nu står dom där och det är pur rockmagi.
Spelningen i Stockholm kommer att leva i mig länge.
Kyuss låter sitt ljus falla över publiken. |
(Foto: M. Tannergren)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar