Howl.
Filmen skulle kunna ha blivit en lökig biopic med tunna personbeskrivningar och historieförenklingar. Men istället så blir det en hyllning till det Allen Ginsbergs dikt "Howl", det fria ordet och kanske främst kärleken.
James Franco spelar den unge Ginsberg och gör ett fantastiskt jobb. Han målar upp poeten som den lika intelligenta som passionerade poet och människa Ginsberg var. Verkligheten blandas med dikten. Livet blandas med kärleken. Jag blir vimmelkantig av bilderna och kanske främst av språket. Det engelska språket som egentligen borde vara lika förorenat av historien som tyskan men som i Allen Ginsbergs mun låter så fantastiskt dynamiskt och levande.
Filmen handlar kanske främst handlar om språket och vikten av att det får sväva fritt utan hämningar. Och filmen är ett ställningstagande för poesin och människan.
Se "Howl". Läs "Howl".
Åh! Den här filmen har jag velat se länge. Har även ett utkast till bloggartikel om Ginsberg, men har även en uppsats som är mitt första måste just nu.
SvaraRaderaSnart. Då hoppas jag få fram någonting kring Ginsberg, som jag inte kan greppa trots att jag burit honom i innerfickan av jeansvästen i snart ett decennium.
Jag har läst Ginsberg i 15 år och ännu inte riktigt greppat honom. Det enda jag vet är att han skriver på ett sätt så att det går rakt in i mig. Det räcker rätt långt det med.
SvaraRaderaja e beredd o ge han en stor plats i mitt skrivararkiv för min egen fortsatta kanske-törs- jag-inte-nog-men gör -de -ändå.vågat från första tanke ner till pränt,är det för mig.
SvaraRadera