en natt
talade han med skuggorna
tystnaden hade lagt sig
och det enda som hördes
var klockans ensamma
tickande
pojken
talade med skuggorna
om livet
och döden
skuggorna var
hans tålmodiga
vänner
klockan flyttade fram natten
sekund för sekund
skuggorna blev längre
och samtalet fortsatte
långt in
på morgonen
solen bröt horisonten
skuggorna
höll pojkens hand
och de försvann
tillsammans
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar