"Det är ett bottenlöst själlöst folk."

"Det är ett bottenlöst själlöst folk, skrev jag till Bachmann, och ett folk med en skrämmande slavmentalitet. Tro mig Bachmann, skrev jag, detta folk som ni vill göra reklam för i er dubiösa broschyr är ett folk som mycket väl på order från landets byråkrater, till vilka man hyser en fanatisk tilltro, gladeligen skulle begå kollektivt självmord. Så djupt sträcker sig deras slavmentalitet, genom sin viljelöshet är de hundraprocentigt oförmögna till något som helst individuellt tankearbete, eller att på det allra mest grundläggande vis förhålla sig kritiska till lagar, byråkrati och överhet; de tror, skrev jag till Bachmann, att ett myndighetsformulär är en naturlag. Därför utstår de också de mest förnedrande förordningar, därför skulle knappast någon av dem höja sin röst, tvärtom lyda blint, om en myndighet krävde att de allihop skulle hänga sig på nationaldagen. Denna slavmentalitet, skrev jag till Bachmann, är väl dokumenterad. Den är i själva verket upphöjd till allmän norm. Den utgör så att säga nationens psykologiska fundament"

ur "Herr Bachmanns broschyr"

CJV var betydligt argare förr i tiden (och roligare).

Fast han var bra i Babel igår.

Måndag: Fornfynd

Jag rensar ett förråd. Hittar kartonger med minnen från förr. Två lådor med kassettband från tiden då vi sände närradio. Jag lyssnar på några av dem och möts av min 20 år yngre röst.

Det är sådant som utlöser 40-årskriser.

Jag känner igen rösten men undrar var killen som hade den tog vägen. Han hade ingen aning om att han två årtionden senare skulle sitta i ett hus med två barn och en fru. I Kolbäck. Lycklig.

Då var det sturm und drang. Hjärta och smärta och sena nätter med fest.

Det tidiga 90-talet tog arbetslivet ifrån honom men öppnade dörren till universitetet. Och lät honom träffa flickan som sedan skulle bli hans fru. Där i ett kök på Tunalundsvägen vände livet in på en ny motorväg.

Men det visste han inte då.

(Lite längre ner i en av lådorna hittade jag ett band som det kort och gott står "Fylleband" på. Förmodligen inspelat 1993 eller 1994. Jag undrar om jag någonsin kommer att våga lyssna på det...)

Tisdag: Coffee smells like freshly ground heaven