Mannen på tåget sitter och pratar. Först tror jag att han pratar i ett headset kopplat till en mobiltelefon. Han pratar intensivt och livligt. Ibland skrattar han åt något roligt. Han ser engagerad ut i samtalet.Plötsligt inser jag att han inte har någon mobiltelefon.
"Schizos are never alone" sjöng Annihilator en gång i tiden. Det verkar stämma. Mannen på tåget är aldrig ensam. Eller så är problemet att han är ensam. Väldigt ensam. Att prata med sig själv är kanske en protest mot ensamheten.
Om det är så tror jag att fler människor bör börja prata för sig själv.
Att prata för sig själv är okej. Att prata för sig sjäv med andra är inte okej. Jag har fortfarande inte vant mig vid handsfree-folket. Jag måste alltid kolla en extra gång. Vill veta om det rör sig om en psykotiker. Det är lustigt att handsfreefolket & psykotikerna började berika gatubilden ung samtidigt. Den fulla effekten av psykiatrireformen (wherever I may roam... ingen kommunal/statlig koll alls) & mobilexpolsionen sammanföll nästan i tid. Ordet röststyrd slog dessutom samtidigt rot i offentligheten. Det betyder som bekant två helt skilda saker.
SvaraRadera